Ensamhet
Ibland är det riktigt jobbigt att vara ensam ...
När alla omkring en har någon att dela livet med står jag där själv.
Att känna sig som femte hjulet är inte kul....
När någon vän hittar någon att vara tillsamans med känner man sig bortglömd i början tills nykärleken har lagt sig.
nästan alla mina vänner har någon vid sin sida.
Jag glädjs med dom och tycker att det är jätte kul för dom att få känna kärleken ...
Men jag då ????????????
När ska jag hitta någon ?
Det är inte det att jag känner mig desperat att hitta någon ...... För det gör jag inte.....
Jag känner mig bara ensam när jag vet att mina vänner har någon att dela kärleken med....
Jag har varit singel i två år nu.
Vad är det för fel på mig ?
Jag har ett mycket gadare humör nu en jag hade för 1 år sedan.
Jag har jobbat jätte mycket med att bli nöjd med mig själv och det är jag nu ....
Så vad är det som gör att det är så omöjligt att älska mig?
Vad är det som gör att jag inte blir kär i någon?
Är det som jag sa till en vän igår så omöjligt at riva min mur ?
Är det det som är felet?
Att ingen vågar visa mig vad den känner för att jag verkar så känslokall.
Jag är ju inte känslokall jag har bara åkt på en så stor smäll att jag har svårt att visa va jag känner ...
Det känns som att jag inte vågar låta mig få känslor för någon .....
Snälla om det är någon som har känslor för mig visa det så kanske jag vågar känna efter.
Jag hatar att känna mig ensam .
Oftast så gör jag inte det men ibland när fler och fler av mina vänner hittar någon speciell så känner jag bara att det måste ju vara något som är fel på mig eftersom jag inte kan hitta någon ......
Jag är trött på att bara strula jag vill oxå hitta någon speciell och dela mitt liv med.
Men det är väl bara att lägga ner allt vad förhållande heter och låta allt hända när det händer.
Ni som har någon att älska visa det för den personen och var alltid ärlig. För man kanske inte får en andra chans.
Må gud vara med er.
Kram till alla
